Lilly's life

Lite kan jag väl skriva? Haha...
Nä men de blev så att jag träffade my baby 2day lixom.
ÅÅH jag hatar det! Kan inte motstå honom! Alltså, Han är bara för bra?
Jag älskar Magnus, om någon fortfarande inte fattat det än? Eller de kanske bara inte märks?

Höhöhöö.
Nee men okej, klart vi tjaffsa idag men jag klarar inte av det, hur mycket jag än får för mig att jag hatar honom, så vill jag ändå va med honom. Även fast jag intalar mig själv att jag inte vill.
Är jag arg så vill jag honom ha vid min sida för att lugna ner mig. Är jag ledsen så vill jag honom ha i min famn för att lugna ner mig. När fan blev jag såhär? Jag som va så ensam och stark? My ass. Även om det är han som har gjort mig arg eller ledsen så vill jag att han ska trösta mig eller lugna ner mig.
Jag gör verkligen allt för honom. Fyfan, alltså... När försvann min stolthet? Jag menar, jag vill bara ha honom med mig och då vet jag att jag mår bra. Och det här är inget jag skriver för att verka gullig eller något. Det värsta är att jag skriver det för jag känner så, och det är så jävla sant? Bajs.
Jag och Bex diskuterade det här för  någon dag sen... Vad hände lixom? Jag som va så ball innan och kunde dissa alla och jag vet inte vad?

Svaret är att jag är så jävla fucking kär, och inget kan stoppa det
.
Magnus Claesson, du är en idiot för du har lyckats att få mig att bli såhär.
Det är dig jag älskarälskarälskar mer än någon annan man, du har fått mig att bli såhär kär?
Galet
Jag älskar dig, älskling!